Interaktion med omgivningen och andra djurarter

Texten nedan är översatt från Isamurats: Rats interacting with their enviroment

Råttor är naturligt väldigt energetiska djur som älskar att utforska deras omgivning. De får mycket av detta från sina vilda råttfäder, men detta är ett av områdena där våra råttor har taggit en annan väg på många sätt. Mycket av miljöbeteendet som våra tamråttor uppvisar är annorlunda än deras vilda kusiner, vilket kan förväntas med tanke på antalet år de har levt i en helt annan konstgjort miljö. Dock så finns fortfarande kopplingarna kvar och förståelsen för vilket naturligt beteende våra råttor behöver visa, hjälper oss att säkerställa att de får rätt typ av stimulering via buren och dess inredning samt utevistelsen. En råtta som kan visa alla sina naturliga interaktiva beteenden är i allmänhet en gladare och mer vältränad råtta.

Interaktion med omgivningen

Grävande

I det vilda så gräver råttorna hålor att leva i , de rotar också runt och gräver grunt för att hitta mat. Våra tamråttor gillar också att gräva, när de får en möjlighet lär dom sig snabbt och blir faktiskt ganska duktiga på att gräva. En råtta gräver genom att skopa bort marken (eller annat material) med sina framtassar. När de blir mer skickliga kommer de ofta att ta bort överflödigt material med bakbenen, de sparkar ofta ganska långt eftersom deras bakben är ordentligt kraftiga. Att tillhandahålla din råtta någonstans att gräva, antingen ibland eller dagligen kommer att biddra till att främja detta beteende samt ge dom ett annat sätt att hålla sig i form. Att sprida ut en liten mängd torrfoder att gräva efter kan uppmuntra dom att börja gräva och sen kommer fler råttor att imitera detta beteende och börja gräva själva.

Hoppande

Rått kan hoppa imponerande högt, även om dom i allmänthet är mycket bättre på att hoppa långt än högt. De föredrar att hoppa från en stabil yta till en annan horisontell yta högre eller lägre än vart de står. En av de vitkigaste sakerna för en råtta för att kunna hoppa längre avstånd är att enkelt kunna bedömma avståndet till den andra ytan de ska hoppa till. Detta betyder att råttor som lider av dålig syn eller har en nedsatt distansuppfattning (t ex bara ett öga) kan ha svårt för att hoppa långt. Du kan förbättra detta genom att göra målområdet till en distinkt nyans från det omgivande området. Färger kan fungera men råttor har en väldigt dålig färgseende, blått och grönt är bättre än rött men olika nyanser är bättre att gå efter.

När en råtta förbereder sig för att hoppa så kommer dom att sitta på kanten av plattformen med bakbena tätt bakom frambenen. Dom kan börja sitta och föra huvudet upp och ned samt ställa sig på bakbenen för att kunna se bättre och bedömma avståndet enklare. Sedan kommer de att huka sig ned och sedan ta sats och hoppa med de starka bakbenen för att ta dom framåt. Om din råtta hoppar från dig till ett annat föremål kan du känna kraften av bakenen samt hur dom flyttar fötterna fram och tillbaka för att hitta ett ställe där dom får bra fäste med tassarna. Landningen sker graciöst så länge råttan har bedömt avståndet korrekt. De landar med framtassarna först och sedan kommer ryggen. Ifall råttan har missbedömt avståndet så brukat oftast framtassarna att få fäste på målet medan bakbenen inte kommer upp, då kommer råttan att sparka och försökte få fäste med bakbenen så dom kan hiva sig upp. Smala råttor brukar lyckas bättre med att ta sig upp än större råttor då de inte har styrkan i överkroppen för att dra sig upp.

På en bekant plats kommer råttan sällan kolla innan han/hon hoppar då de redan vet distansen från tidigare försök. Det kan därför vara användbart att regelbundet ändra hur inredningen i buren ser ut och uppmuntra råttorna att använda sina färdigheter. Undantaget skulle vara om du har en blind eller bakbensvag råtta, i detta fallet så vill du inreda buren så dom har enkelt att ta sig runt.

Födosökande

I det vilda så spenderar råttorna mycket tid att leta efter föda. Detta bidrar till mycket av deras mentala stimulation och det är därför dom är så intelligenta djur. Normen i råttvärlden är att ge dom mat i en skål, vilket betyder att råttorna inte längre behöver leta och kämpa för att hitta deras mat. Därför är det mycket bättre att strömata så råttorna får chansena att få leta efter deras mat.

Interaktion med andra djurarter

Texten nedan är översatt från Isamurats: Rats interacting with other animals

Att introducera dina råttor till andra djurmedlemmar i hushållet är i allmänhet en dålig idé. Även om det är mycket användbart för alla familjemedlemmar att känna lukten och utseendet av alla boende, rekommenderas det inte att du fysiskt introducerar dem, eller låter/uppmuntrar dom till att leka tillsammans även om de är övervakade. Detta beror på att djur inte är inriktade på att vara i umgänge med varandra. I de vilda så brukar inte grupper av samma art söka efter sällskap av andra arter. De pratar inte samma språk, olika signaler och tecken kan betyda subtilt olika saker för olika arter. När du lägger till att råttor är både rovdjur och bytesdjur för olika arter så blir det ännu mer komplicerat. I allmänhet är det enda skälet till att en råtta och ett annat djur blir vänner är för att människor tycker det är en bra idé. Det här är något som görs för människan vill men det gynnar inte våra råttor eller andra djur. I verkligheten placerar vi båda djuren i risk för skador och stress.

Alla djur har natruliga instinkter; våra råttor och alla andra domesticierade (tama) djur är inte annorlunda. Domesticiering och korrekt uppfostran har format våra djur till de sociala djur dom är nu. I många fall så letar djuren nu aktivt efter männsklig uppmärksamhet och är snälla och kärleksfulla, de är även lätta att träna. Dock under varje husdjur så finns tusen av år av genetisk programmering som gjort dom till framgångsrika som vilda djur, detta kommer med vilda instinkter som ligger under ytan till mestadels av tiden. Dessa instinkter kommer in i spelet när djuret är under stress och kan få dom att bete sig helt annorlunda än vad dom brukar. I slutändan är det inte något som vi kan kontrollera, inte mer än vad vi människor kan kontrollera panikattaker eller chockreaktioner. Ifall vi ibland följer våra naturliga instikter så bör vi inte heller vara förvånade att våra husdjur gör det heller.

Detta är där interaktion mellan olika arter kan medföra verkliga faror för båda. Medan du kanske kan träna dina djur till att tolerera varandra eller till och med komma överens bra, ifall något händer som utlöser en instiktiv respons kan det sluta upp med att ett djur blir attakerat, illa biten eller bli dödad. Detta är ännu viktigare när man talar om djur med en signifikant storleksskillnad eller de som har rov-bytesdjur relation såsom katter/hundar och råttor/möss). Allt det tar är att djuret ser något i ögonvrån, hör något högt eller läskigt ljud och agerar sedan utan att tänka efter. Då kan sluta upp med att du har ett skadat eller dött djur. Det är inte heller djuret fel att den agerar som den gör, i slutändan är det ägarens beslut att ta denna risken.

Rovdjurs lukt respons

Råttor som inte har blivit uppfostrade runtomkring lukten av vissa rovdjur kan visa en stark rädsla när dom är utsatta för doften. Detta är vanligtvis en respons för katter eller illrar, i vissa fall har lukten av hundar och ormar också varit orsaken till att utlösa beteendet. Detta är en form av genetiskt minne. Råttorna har ingen andledning att reagera på lukten men den är hårdkodad i många råttor att dom borde vara rädda för den lukten. Detta betyder inte att dom inte kan lära sig att komma över denna responsen (speciellt om de flyttar in i hushåll med andra husdjur) bara att det är användbart att vara medventen av det och ta hänsyn till det. Olika råttor blir påverkade till olika nivåer och en råtta kan vara relativt opåverkad av det och en annan dag få panik över det. Detta beror mycket på vart de befinner sig just nu.

En typisk rädslerespons mot rovdjurslukten skulle råttorna bli väldigt hoppiga och benägna till att få en panikrespons, i extrema fall så blir råttan ”översvämmad” och mentalt stänger ned vilket leder till en väldigt stel och fastfrusen råtta. I de fall råttan är väldigt hoppiga och panikiga så plocka upp dom med en fast hand, försök att inte reagera på deras beteende och bli själv stressad, och håll dom bestämt och nära till dig för en stund och se om de lugnar ned sig. Prata med dom försiktigt och stryk med ett finger på dom. Ifall dom inte lugnar ned sig så stoppa tillbaka dom i buren med deras andra flockmedlemmar.