Bakbensvaghet

När tamråttor blir gamla är det ganska vanligt att deras bakben blir svaga. På engelska kallas detta ofta för hindleg degeneration eller hindleg disease.

Enligt den medicinska sidan Rat Guide beror denna svaghet oftast på en sjukdom som heter degenerativ artros. Det betyder att brosket i råttans leder slits ner med åldern, särskilt i ryggraden och i höfterna. När ryggraden blir sliten kan nerverna komma i kläm, vilket gör att bakbenen slutar fungera som de ska.

Tecken på bakbensvaghet

Sjukdomen kommer oftast smygande när råttan har fyllt ett år eller är äldre. Här är vanliga tecken som du kan hålla utkik efter:

  • Stelhet: Råttan blir stel i benen och rör sig inte lika smidigt som förr.
  • Platta fötter: Råttan går platt med hela bakfötterna istället för att gå uppe på tårna, lite som en anka.
  • Släpande svans: Råttan orkar inte hålla upp sin svans utan släpar den efter sig i burgolvet.
  • Svårt att klättra: Råttan slutar klättra på gallret eller har svårt att ta sig upp för stegar.
  • Ostadig gång: Bakbenen kan glida ut åt sidorna, nästan som om råttan går på is.
  • Ändrat sätt att äta: Råttan sätter sig ner på hela baken eller ligger platt på magen när den äter.

Varför drabbas råttor?

När en råtta får bakbensvaghet händer det saker inuti kroppen som gör att benen blir svaga. Sjukdomen är vanligast hos råttor som är äldre än ett år och det fungerar så här:

  • Lederna tappar sitt skydd: Inuti råttans leder finns det brosk. Brosket fungerar som en mjuk kudde. Vid bakbensvaghet blir brosket mjukt och slits ner. Då börjar benen i leden att skava mot varandra.
  • Det bildas bentaggar: Kroppen försöker laga skadan genom att bygga nytt ben vid kanterna av leden. Det bildas små hårda taggar som kallas för pålagringar eller bentaggar. Detta gör att det blir trångt i leden och det gör ont och blir stelt när råttan rör sig.
  • Nerverna kommer i kläm i ryggen: När denna sjukdom sätter sig i råttans rygg blir det för trångt för ryggmärgen och nerverna. Nerverna kläms åt och då kan de inte skicka signaler till bakbenen. Det är just detta som gör att bakbenen blir svaga eller helt förlamade. Detta problem med ryggen är extra vanligt hos hanråttor.

Andra saker som ökar risken:

Förutom att råttan helt enkelt blir gammal så finns det några andra saker som kan göra att sjukdomen startar eller blir värre:

  • Tunga kroppar: Om råttan är för tjock blir det mycket tyngre för de slitna lederna att bära upp vikten.
  • Ensidig rörelse: Om råttan gör samma tunga rörelse väldigt ofta kan leden bli överbelastad.
  • Skador och infektioner: Om råttan har skadat sig eller haft en infektion i en led tidigare i livet så blir den leden lättare sliten när råttan blir äldre.

Hur kan man hjälpa sin råtta?

Bakbensvaghet går tyvärr inte att bota. Sjukdomen blir sakta sämre med tiden. Men det finns mycket du kan göra för att din råtta ska må bra och slippa ha ont:

  • Gå till veterinären: En veterinär kan skriva ut smärtstillande och medicin som dämpar inflammationer (till exempel Metacam). Det kan göra att råttan blir mycket piggare och får lättare att röra sig.
  • Kosttillskott: Vissa råttägare ger tillskott som glucosamin. Det kan hjälpa till att skydda det brosk som finns kvar i lederna. Fråga alltid din veterinär om råd först.
  • Håll råttan smal: Ge råttan nyttig mat och lagom mycket godis så att den inte väger för mycket.
  • Gör buren säker: Anpassa buren så att råttan slipper klättra. Lägg mat och vatten så att råttan lätt når det på bottennivån, och använd mjuka, halkfria underlag.

Kom ihåg att en råtta med svaga bakben kan leva ett jättefint liv så länge den inte har ont och så länge du hjälper den med att hålla buren enkel att bo i. Om du vill ha fler tips och råd så läs artiklen Säkra buren för de äldre råttorna!

Vill du läsa mer?

Denna artikel är baserad på medicinsk fakta från Ratguide, den engelska texten innehåller mer detaljerad information och röntgenbilder för den som vill fördjupa sig.

https://ratguide.com/health/aging_degenerative_disorders/degenerative_osteoarthritis.php

Kommentarer

Lämna ett svar


Publicerat

i

,

Etiketter: