Hantavirus och sorkfeber

Hantavirus är en grupp virus som sprids via gnagare och som i vissa fall kan orsaka sjukdom hos människor. I Sverige handlar det framför allt om virusvarianten puumalavirus, som orsakar sjukdomen sorkfeber[1].

Under 2026 har hantavirus fått stor uppmärksamhet internationellt efter rapporter om utbrott i Sydamerika. Det är dock viktigt att förstå att situationen där skiljer sig från den i Sverige med sorkfebern. Läs mer om de olika varianterna nedanför!

Vad är hantavirus?

Hantavirus tillhör virusfamiljen Hantaviridae och är så kallade zoonoser, vilket betyder att de kan överföras från djur till människor. Virusen är främst kopplade till olika typer av gnagare, där varje virusvariant ofta har en specifik värdart.

I Sverige är det främst skogssorken som bär på puumalavirus. Viruset sprids via urin, avföring och saliv från infekterade gnagare[3][4].

Hur sprids hantavirus?

Smitta sker vanligtvis när människor andas in damm som förorenats av rester från infekterade gnagare. Det kan till exempel ske vid städning av:

förråd
uthus
sommarstugor
lador
andra utrymmen där gnagare vistats

Risken är generellt låg för de flesta människor, men ökar i miljöer där det finns mycket skogssork eller annan vild gnagarpopulation.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man undviker att torrsopa eller dammsuga områden med gnagarspillning. Fukta istället ytor innan rengöring för att minska mängden damm i luften[1].

Kan tamråttor sprida hantavirus?

Det här är något många undrar just nu, särskilt personer som har tamråttor som husdjur. I Sverige finns det idag inga kända fall där tamråttor i vanlig hobbyhållning har kopplats till spridning av puumalavirus till människor. Den variant som finns här är främst kopplad till vilda skogssorkar i norra Sverige.

Tamråttor i vanlig hobbyhållning har i Sverige inte kopplats till spridning av puumalavirus till människor. God hygien rekommenderas alltid vid hantering av djur och burmiljöer:

tvätta händerna efter kontakt
håll burar rena
undvik kontakt med vilda gnagare
blanda inte tamdjur med vilda djur

Internationellt finns andra hantavirusvarianter som kan kopplas till andra gnagare, men dessa skiljer sig från situationen i Sverige.

Kan hantavirus smitta mellan människor?

I de allra flesta fall smittar hantavirus inte mellan människor. Det finns ett känt undantag: Andesvirus i Sydamerika, där begränsad smitta mellan människor har dokumenterats. Det är också den variant som ofta nämns i nyhetsrapporteringen just nu (2026).

Den svenska varianten, puumalavirus, sprids inte mellan människor enligt dagens kunskap[1].

Vilka sjukdomar kan hantavirus orsaka?

Olika hantavirus kan orsaka olika sjukdomar beroende på vilken del av världen det handlar om[2].

HFRS – njurpåverkande hantavirusinfektion

I Europa och Asien förekommer främst sjukdomsgruppen Hemorrhagic Fever with Renal Syndrome (HFRS). Den svenska sorkfebern räknas hit och är oftast betydligt mildare än de svåraste internationella fallen.

De flesta som smittas får influensaliknande besvär och återhämtar sig helt.

HCPS/HPS – lungpåverkande hantavirus

I Nord- och Sydamerika finns istället former som kallas Hantavirus Cardiopulmonary Syndrome (HCPS eller HPS). Dessa virus kan påverka lungor och hjärta och har fått stor uppmärksamhet eftersom de i vissa fall kan bli mycket allvarliga.

Det är viktigt att förstå att dessa virusvarianter inte är samma sak som den svenska varianten sorkfebern.

Hur ser situationen ut i Sverige?

I Sverige förekommer främst sorkfeber, som orsakas av puumalavirus och sprids via skogssork. Fallen är nästan helt koncentrerade till norra Sverige, framför allt i Norrland och delar av Dalarna där skogssorken är vanlig. Sjukdomen är i praktiken begränsad till områden norr om Dalälven, även om enstaka fall ibland rapporteras i andra delar av landet.

Antalet personer som smittas varierar kraftigt mellan olika år beroende på hur stor skogssorkspopulationen är. Vissa år rapporteras omkring 50 fall, medan det under så kallade sorkår kan röra sig om upp till 2 000 fall i Sverige[4].

Folkhälsomyndigheten bedömer idag att risken för allmän smittspridning i Sverige är låg. Det finns heller ingen känd smitta mellan människor av den svenska virusvarianten[3][4].

Symtom och sjukdomsförlopp

Tiden från smitta till att symtom uppträder, så kallad inkubationstid, är vanligtvis omkring två till sex veckor.

Sjukdomen börjar ofta med feber, muskelvärk och en allmän känsla av att vara sjuk. En del får även tydliga smärtor i mage och rygg. I vissa fall påverkas njurarna, vilket kan ge en tillfälligt nedsatt njurfunktion under en till två veckor.

Trots att sjukdomen kan ge kraftiga besvär återhämtar sig de allra flesta helt utan kvarstående problem. Dödsfall är mycket ovanliga, med en dödlighet på under en procent[4].

Finns det vaccin eller behandling?

Det finns idag inget allmänt vaccin mot sorkfeber eller andra hantavirusinfektioner i Sverige. En genomgången infektion anses ge livslång immunitet[4].

Behandlingen handlar främst om vila, vätska och vård som hjälper kroppen att återhämta sig. I vissa fall kan sjukhusvård behövas, särskilt om njurarna påverkas kraftigt, men de flesta blir friska utan bestående problem.

Så minskar du risken för smitta

Risken för att smittas i Sverige är låg, särskilt utanför de norra delarna av landet.

För personer som vistas i områden där skogssork förekommer rekommenderas ändå följande försiktighetsåtgärder:

undvik direktkontakt med vilda gnagare och deras spillning
vädra stängda utrymmen som stugor, förråd och uthus innan städning
fukta ytor innan rengöring istället för att torrsopa eller dammsuga
använd handskar vid rengöring av områden där gnagare vistats
tvätta händerna noggrant efter städning eller kontakt med gnagarmiljöer
förvara mat i täta behållare så att gnagare inte kommer åt den
täta hål och springor där gnagare kan ta sig in

Personer med tamråttor i vanlig hobbyhållning i Sverige bedöms inte ha någon förhöjd risk kopplad till det svenska hantaviruset.

Kort sammanfattning för dig med tamråttor

Du kommer inte att få sorkfeber från dina tamråttor i vanlig hobbyhållning i Sverige. Det finns idag inga kända fall där svenska tamråttor har spridit puumalavirus, alltså viruset bakom sorkfeber, till människor.

Sorkfeber i Sverige är istället kopplad till vilda skogssorkar, främst i norra delarna av landet. Vanliga tamråttor från seriösa uppfödare räknas inte som en riskkälla för den svenska hantavirusvarianten. Precis som med alla djur är det ändå bra att ha god hygien, exempelvis att tvätta händerna efter kontakt och hålla burar rena. För tamråttsägare i Sverige finns det ingen anledning till oro kring sorkfeber.